Stikkord

Folkbibliotekets historia

Idéerna om ett folkbibliotek, med fria boklån, föddes i USA och Storbritannien.

1897 stod Sveriges första folkbiblioteksbyggnad färdig i Haga i Göteborg, byggd av brukspatron James Dickson.

1907 gjorde högerpolitikern Valfrid Palmgren en resa i USA. När hon kom hem startade hon en kampanj för offentligt finansierade bibliotek, som skulle vara öppna för alla och politiskt och religiöst obundna. Hon höll också ett brandtal i fullmäktige om vikten av att inrätta ett bibliotek av amerikansk modell i Stockholm.

1928 invigdes Stockholms stadsbibliotek. Arkitekten Gunnar Asplund hade studerat public libraries i USA. Han introducerade öppna hyllor, där biblioteksbesökarna själva kunde botanisera bland böckerna och en särskild barnavdelning.

Under efterkrigstiden blev biblioteken ”folkhemmets vardagsrum”. 1971 invigdes Läsesalongen i Kulturhuset i Stockholm, med sittpuffar och direktkontakt med Plattan.

1990 gjorde Åre kommun ett omdebatterat försök med folkbibliotek på entreprenad, men försöket slutade i konkurs.

2009 satte bokgallringen på Malmö stadsbibliotek igång en debatt om framtidens bibliotek.

Skönlitteratur lockar flest

58,2 miljoner boklån gjordes på folkbiblioteken 2008 – en ökning med en miljon jämfört med året innan. Jämfört med år 2000 har dock antalet boklån minskat.

Biblioteket är den samhällsinstitution som flest svenskar har förtroende för.

På andra platskommer sjukvården, på tredje plats kommer universitet och högskolor.
(Källa: SOM-institutet)

Viktigaste skälen för att besöka bibliotek:
1. Låna skönlitteratur
2. Låna fackböcker
3. Få sakkunnig hjälp
4. Låna barnböcker
5. Läsa tidning/tidskrift
(Källa: SOM-institutet)

Ett annat liv, av Per Olov Enquist, var den mest utlånade vuxenboken på Stockholms stadsbibliotek 2009.

Hur långt når Alfons? av Gunilla Bergström var den mest utlånade barnboken förra året.

Det finns cirka 1300 folkbibliotek i Sverige.