Utvecklingen på den svenska bokmarknaden, med mangans segertåg bland de yngre bokläsarna, nätboklådornas framgångar på bekostnad av traditionella boklådor och uppkomsten av mötesplatser på nätet där författare kan lägga upp opublicerade alster och bokförlag göra fynd i sin jakt på potentiella bästsäljare – speglar utvecklingen i världens andra största bok- och tidningsmarknad, Japan. 

Japan ligger dessutom steget före och tampas nu med uppkomsten av så kallade ketai shosetsu eller mobilromaner, som når ut till en helt ny målgrupp men samtidigt sägs utarma samtidslitteraturen.

För att bättre förstå utvecklingen i Japan, som troligen kommer att upprepas i Sverige, tar vi en snabb tillbakablick för att se vad som hänt i Japan det senaste decenniet. I början av 2000-talet utgjorde japanska serieromaner, manga, omkring 40 procent av alla böcker och tidningar som producerades i Japan, samtidigt som den drog in cirka 20 procent av försäljningsintäkterna. Detta var förstås ett glädjeämne för mangaproducenterna, samtidigt som allt fler bekymrade röster började höjas i den offentliga debatten. Författare, litteraturkritiker och småbarnsföräldrar oroade sig för konsekvenserna av att mangan konkurrerade ut den traditionella litteraturen, och för att i någon mån motverka denna tendens stiftade den japanska regeringen lagar (2001 och 2005) vilka skulle främja det skrivna ordet och läsandet, framför allt hos barnen i skolorna. Detta i sin tur ledde till en «läsarrörelse» i Japan , som bland annat tog sig uttryck i att flera låg- och mellanstadieskolor införde tio minuters schemalagd bokläsning i början av skoldagen. Barnboksförlagen var inte sena att hänga på, och 2005 noterades en ökning av antalet lättlästa och rikligt illustrerade barnböcker i Japan. Les mer: